torsdag 31 maj 2018

MTB Trophy - Dag 1

Står nere i startfållan, speakern berättar glatt att det stod fel på ett ställe på hemsidan, vi skall inte cykla 60km, vi skall cykla 69 km. Perfekt! Var lite orolig där ett tag! I den tuffaste klassen, "Classic" är vi drygt 330 startande.


Självförtroendet fick sig en liten törn i Falun, så det skulle visa sig inom 1-2 timmar idag om jag var ute på hal is igen eller om det var en tillfällighet uppe i Falun.

Ägnade tisdagskvällen till att fila det sista på cykeln, kör Fast Track Grid 2.1" fram och bak, fram har jag 1.7 bar och bak 1.95 bar.


I år är jag tillbaka med 30T och en örn (Eagle) 10-50 kassett, så det är lite "snällare" utväxling än förra året. Alexander Lapanje går på en 34T fram, seg herre det där men jag är prestigelös, håller hårt i min 30T :)

Strategin för dagen var att inte förivra mig utan likt Chris Frome stirra upp och ner på styret och vägen och passa på ha koll på effektsiffrorna. Första 20min blir ca 4.1 W/kg vilket är lite lägre än inledningarna på långloppscupen. Vi hade även pace car de första kilometrarna så det fanns flera minuter att värma upp! Det är man inte bortskämd med i MTB-loppen hemma i Sverige :)

Jag känner fortfarande av lite av den kramp jag hade i Falun så jag bad till cykelguden att det skulle gå bra idag.

Att köra dessa typer av distaner, miljöer, klättringar, utförsåkningar... det är ändå lite speciellt. Det är verkligen fina vyer att blicka ut över.. Men.. ni kommer ihåg vad jag skrev va? Jag kolla upp och ner på styret, så jädrans mycket av miljöerna kollade jag inte på idag.

Klättringarna är... ja.. utmanande men långt ifrån omöjligt. Har man gjort hemläxan med träningen i vinter fixar man det, det tar bara lite olika lång tid :) Som mest stod det strax över 30% på min Garmin... Jag knuffade cykeln uppför vid det läget :)

Grymma utförsåkningar, en del knivigare än andra, flowiga single tracks... man bjuds på alla möjliga godbitar..


Tre depåstopp finns längs banan, jag stannar vid alla tre någon minut, fyller dryck, käkar lite... Ingen stress, var inte orolig, har man överskottsenergi kvar finns det alltid några höjdmeter kvar av banan att göra slut på dem :)

Jag hade med mig egna påsar med sportdrycksblandning, "orkade" bara fixa med den vid första depåstoppet. Imorgon gör jag nog det fler ggr, den sportdryck arrangören serverar har mer att önska.

En "rolig" anekdot är det videoklipp John filmade vid ett depåstopp. En herre står och pissar vid buskarna, när han är klar går han direkt och gräver i buffén... yey! Inte undra på att man säger att smågodis i mataffären innehåller mycket "konstigt"... yack!


Själva tävlingen i sig då? Rullade in på runt 4tim 27min, ingen kramp så det blev revansch från Långa Lugnet, räckte till en 9:e plats i H40 (av typ 120 i klassen). Det gick mycket bättre än vad jag trodde det skulle göra.

Alexander L drog till med en pangtid idag och tog 2:a platsen i H40, 17:e plats i totalen, starkt!



Resten av dagen har gått åt att vila lite på rummet eller äta... gör man av med runt 3500 kcal under de timmar man är ute behöver man ladda om igen. I ett sådant här etapplopp handlar det inte bara om att köra snabbt en två dagar, utan man måste hålla i under alla dagar.

Imorgon blir vädret ungefär som idag, bra m.a.o :) Tror vi kör 76 km och 2600 h.m. eller något sådant imorgon, det ger sig, speakern kanske kommer med någon glad överraskning!


tisdag 29 maj 2018

Långt men inte Lugnt? Långa Lugnet 2018....

Tid för eftertanke efter helgens långlopp i Falun. Det fanns inte mycket att klaga på mer än ens egna självförmåga. 

Med en vädermässigt bra dag på Lördagen passade jag på att ta en 3-timmarstur med Daniel i Hellas/Nacka med latjolajbanhojen. 

Förra året gick jag upp 5, i år lyckade jag till det och gick upp 6.00. Förberett frukost som jag stannade och åt på vägen upp till Falun. Siktar på att äta frukosten ungefär 3 timmar innan start, sedan något lättare en timme innan start. 


Efter att ha läst vad jag skrev efter förra årets lopp, en plåga jag helt förträngt, tryckte jag på en 32T som framdrev istället för som förra året, 36T. 

Känslan var bra inför loppet, stämningen på topp väl på plats. Såg fram emot att ta någon form av revansch på denna bana, ett av de få loppen jag förra året gick ordentligt på pumpen. 

Våren har ägnats åt att gå ner i vikt, haft en målsättning inför Polen och MTB Trophy och nu har jag landat ungefär där, det stärker självförtroendet, samtidigt har jag tappat lite pang i benen känner jag. Men viktminskning utan att tappa i muskler är mer eller mindre en omöjlighet, det handlar mer om att begränsa tappet. 

Två tidigare tävlingar som vart lite snabbare än Lugnet har jag snitta runt 310-310W NP under de dryga två timmar jag kört, en liten bit kvar till förra höstens peak men med lite mindre vikt att släpa runt på har ändå tiderna varit i mina mått mätt bra, bättre än förra året.

Info om banan var torrt, fint, och rullgrus (halt) i kurvorna.. 

Med den vetskapen bestämde jag mig för att langa på Fast Track 2.1” fram och Renegade 2.1” bak. Av någon anledning släppte däcket lite lite luft snabbare än önskat (kör slanglöst), tryckte i lite extra för att ha lite luft att tappa. 


Jag vet inte vad jag tänkte med starten, klassisk MTB-uppvärmning, det är tjoff in i skidbacken, höll vänster sida i år, för mig sämre än den högre jag hade förra året. Fick gå ut på gräset för att komma framåt i det tempo jag ville.. 

Med 32T fick man snurra på benen rejält på en del av raksträckorna för att hänga på när det gick upp emot 40kmh. Jag tyckte det var lite väl ”halt” i kurvorna, säkert lite sämre grepp eftersom jag kört något hårdare lufttryck, runt 2.1-2.2 bar, eftersom det försvann lite luft allt eftersom.. 

Eftersom jag inte känner att jag kan hålla den tänkta linjen i en hel del kurvor får jag hela tiden slå av på farten för att sedan jaga ikapp, slitsamt... 

I ungefär 1 1/2 timme kändes det bra, hyfsat pang i benen, åkte med ett par åkare jag känner igen från tidigare lopp, så jag var någonstans där jag hör hemma.  

Men där och då var det bensintorsk, fick gå på reservmotorn in i mål, den levererar tyvärr inte lika mycket kraft som den vanliga motorn. 

Med 5-6 km kvar var det även dags för den där krampen att göra hembesök. Det är bara att göra det bästa för att genomlida, trampa på medan man hoppas att det skall ge mig sig något.


Körde en liten och stor vattenflaska, stannade vid tredje varvningen och fyllde på en flaska. Drack totalt drygt 2 1/2 flaska + något från depåerna, i efterhand kanske det blev för snålt med vätska. Var ute (lugnt) 3 timmar dagen innan men i värmen försvinner det obönhörligt vätska. 

På totalen blev det en bättre tid än förra året, men att behöva gå på reservmotorn nästan halva loppet var inte vad jag önskade. Det var inte lika plågsamt som förra året men vi siktar på att det blir behagligare nästa år :)

Jag måste helt enkelt bli starkare och mer uthållig för att slippa kramp och misär på denna bana.... Får kombinera det med att fundera på att justera upplägget i race-taktiken, men om form-känslan för dagen är bra försöker man köra därefter, saknar tyvärr bränslemätaren på kroppen så det är svårt att se att man inte fulltankad. 

Så när jag väl läser det här nästa år om jag kör Lugnet igen skall jag fundera på 32 eller 34T fram... Ha lägre tryck i däcken om väderförhållanden är detsamma och framförallt jobba med vätskebalans och energiintag.. Köra lite smartare på banan och inte förivra mig att komma ikapp några framför... 



Krampen har satt sina spår och det är hyfsat ömma muskler. Det är Tisdag idag och på torsdag går starten av MTB Trophy, 4 dagarsrace nere i Polen. Runt 6 mil och 2500-3000 h.m om dagen. Så det blir att testa alla ”tricks” i boken inför Torsdagen. Kompressionsbyxor, EMS-maskin för massage/stimulering av musklerna och jag vet inte vad :)

söndag 20 maj 2018

Pearl Izumi MTB - Om jag visste det när jag startade!!!


Pearl Izumi har jag sett fram emot, det är inte så många lopp som går nära Stockholm, ganska varierad tävlingsbana, första gången på ett par år som vädret lovade sol och typ 17-18+ C vid start tillskillnad mot tidigare år när man stått i smådugg och kyla.

Jag förbereder mig som bäst inför Polen-resan och det fyra dagars MTB etapplopp, MTB Trophy, som går av stapeln om drygt 1 1/2 vecka. Så jag tränar på och igår "värmde" jag upp med 100km landsväg, skall man mala på i fyra dagar, 60-70km + 2500-3000 h.m. / dag är det inte så mycket att fundera på. Trampa och se glad ut.

Årets däckval har hittills varit Renegade och även idag, så här i efterhand skulle jag nog kunna tänka mig Fast Track fram, alternativt skulle jag kanske gå ner lite i lufttryck.

Var hemma hos Daniel K och Linda S igår på inflyttningsfest, perfekt uppladdning, det skiljde +2.5kg från igår e.m. till imorse, var inte jättesugen på frukost men åt pliktskyldigt havregrynsgröt. Nu gäller det att sköta intaget inför Polen, kan inte åka dit som heffaklumpen :)

Jamen tävlingen då? Ja, den blev kort för egen del. Är det något som är ett problem i detta lopp som i en del andra blir det ganska trångt i början och i MTB-tävlingens anda går många in 150% första 5 minuterna (själv inräknad), på gott och ont brukar jag ändå ta det lite piano precis i början av loppen för att undvika tråkigheter.

Emmy knep 2:a platsen i damklassen! Sebbe var bäst av
TCM-åkarna på herrsidan!

Tyvärr hände en olycka precis framför mig med två som krokar ihop med sina styren, en av åkarna faller olyckligt och slår sig. Eftersom jag var precis bakom är det bara att hjälpa till i den mån man kan. Efter några minuter kunde jag ta mig vidare och jag hade ungefär hela startfältet framför mig.

Det blev dryga 2 timmars bra träningspass, fastnade lite i single tracks bakom de framför mig, inget att stressa upp sig för efter några mil fanns det inte några i sikte att åka ikapp så fick försöka hålla farten upp så gott jag kunde själv.

Som träning blev det lite av att ligga på tröskeln, sedan när man gick om en del grupper och någon ville åka med blev det en 30-60s intervall för att sedan fortsätta i ensamheten..

Är det någon man kan lyfta fram i denna tävling är det verkligen publiken! Banan är publikvänlig, det finns flera ställen med mycket publik som hejar på, har varit alla år oavsett väder, kul för oss åkare!


Väl i mål bjöds det ju för en gångs skull på ett riktigt trevligt "smörgåsbord" av godis :) Bullar, SMÅGODIS, kokt korv (om man nu inte ville ha pastasallad). F*n, hade jag vetat om att det låg smågodis och väntade på mig vid mållinjen hade jag nog kört någon minut snabbare!

Nästa Söndag blir det Falun och Långa Lugnet, den har jag bara kört en gång. Den starten är lite "tryggare", den går mer eller mindre rakt upp i en skidbacke sedan förra året, tjohej, då får man gå in 150%, går ändå inte direkt snabbt, precis som med Lida Loop... Pang, inte många sekunder att värma upp på :)





söndag 6 maj 2018

Eftersnack - Lidingöloppet MTB 2018

Torsk i sprinten.. Next time gadget.. Next time... :)
Nu har det trillat ut ett gäng olika RR's och det finns nog inte mycket att tillägga :)

Jag skall istället försöka ge lite små tips i vad jag tror en  del kan göra för att göra resan lite behagligare.. eller snabbare, du väljer! :) För du vet väl att i slutändan blir det aldrig lättare, det går bara snabbare.

Emmy har precis gått i mål som vinnare i damklassen!

Ok, vi tar det från början.. Lidingöloppet är min första tävling för Team TCM som jag tävlar för på MTB i år. Jag kör kvar med SCK på landsväg, en bra mix med olika inriktningar.

Jag tror en svaghet för egen del är min avsaknad av mental målbild när det gäller min tävlingssäsong, man vill "ha kul", en hyffsat subjektiv målbild men jag har sedan långt tidigare i år bestämt att Lidingöloppet är ett s.k. C-race, dvs, för egen del har jag tränat som vanligt i veckan och tävlingen fick bli ett bra tröskelpass (milt sagt :) ). Men när skottet väl går är det bara att köra. För ingen har väl missat att desto snabbare jag går i mål, desto snabbare blir det burgare på Phils Burger som är en tradition för mig efter Lidingöloppet. Om något får det vara min mentala målbild :)

För de som har en ambition av att cyka "så snabbt de bara kan" har jag sedan tidigare skrivit om vikten att gå så hårt man bara kan dryga första milen, sedan sätter sig tävlingen.

För den som är intresserad av watt och siffror på detta då? För egen del kördes första milen på strax över 22 minuter med en snitteffekt på 3,93 W/kg men en normalized power på 4,6 W/kg. Det betyder att det är väldigt mycket upp och ner med kraft, första kvarten var ännu mer "galen" med 4,1/4,8 W/kg.

Det var helt klart över min förmåga att hålla någon längre stund så jag var sakta men säkert tvungen att lätta på gasen några watt. Det var uppvärmningen... för vi är väl ganska många som är kassa att komma in i startfållan efter att vi värmt upp ordentligt...


Ok, skit i watten då.. vad kan du själv göra för att försöka överleva längre? Ett enkelt tips är att träna upp kadensen, dvs, "hur snabbt du trampar", jag ser många som cyklar mycket på låg kadens. Varför då? Låg kadens lägger mycket högre belastning på benmusklerna och pulsen blir lite lägre. En del kanske tänker, "skönt", pulsen är inte så hög.. Men jag har inte läst om någon som under Lidingöloppet fick kramp i hjärtat, de flesta skriver om kramp i benen?! Högre kadens och lite lättare växel, ger samma "kraft" men sannolikt med

lite högre puls. Jag ägnade hela förra vintern åt att lyfta min "normala" kadens ett par varv/minut. Jag vill påstå att det är en orsak till att jag kan köra på längre.. Självklart i kombination med träning.



Visst är det skönt att dra ut på en teknisk slinga en solig dag och mysa omkring?! Men du stannar väl inte med jämna mellanrum, säg var 15-20 minut, för att snacka med polarna om bästa dämparen, växlar osv? Stannar du med jämna mellanrum när du kör långloppen? :) Försök få till 2-3 timmars distanspass någon gång i veckan och bli van att trampa länge. Gillar du teknisk terräng, kör så mycket tekniskt du kan, bara du håller i gång utan att stanna.. Här tror jag också det finns lite quick wins.



Jag har på senare tid nerdat ner mig i kost, inte bara kost under träning och tävling, utan under vardagar. Under Lidingöloppet gjorde jag av med 2200 kcal bara i effekt när jag trampa, lägg sedan till all energi som krävs när man arbetar med överkroppen på MTB jämfört med landsvägscykling. Jag försöker också med "konststycket" att gå ner i vikt samtidigt som jag vill bli starkare/bättre. En inte helt enkel kombination, det handlar mer om att försöka bibehålla sina muskler samtidigt som man går ner i vikt. På totalen blir man då snabbare. Har tappat runt 4-5 kg sedan i Februari samt ökat mina laktat-trösklar (hur mycket effekt jag kan trycka utan att gå under.. enkelt förklarat :) ).

Ironi, var det Pepsi Max de serverade ute
i spåren som "cola"? :D Hur mycket energi
var det tro? :) Men det var säkert inte så. Bara
när man gick i mål? :)

Vad har jag gjort då? Tyvärr är det inte så mycket lasagne från mitt andra kök numera, sedan har jag inspirerats av vår H30 Tempo-SM mästare i SCK, Leo, som äter mycket sallad och många apelsiner, milt sagt :) Jag kan rakt av säga att jag tror inte på att kunna prestera i uthållighetsidrott på någon LCHF-kost. Att tappa vikt är enkel matematik, mindre kalorier in än ut. Kolhydrater för att prestera bra är bara att inse. Sedan kan man fortfarande anpassa träningen under veckan vilket jag gör, brukar köra minst ett lågintensivt pass i veckan på 3-5 timmar på morgonen utan att ha ätit frukost/kolhydrater och endast vatten och elektrolyter i flaskorna.

Men hur försöker man behålla så mycket muskler man kan under viktnedgång då? Man behöver balansera upp med mer protein. Om man nu inte är allt för överviktig kan man sikta på 1.4-1.8 gr/kg kroppsvikt och dag. Jag försöker sikta på 2 gram / kg och dag. Studier visar också att det är bäst att sprida ut intaget över dagen. Så det blir mycket proteinpulver för att fylla på med protein utöver det jag får från vanliga maten.

På tävling då, vad gör jag då? Nu beror det lite på hur länge jag tror jag kommer vara ute på tävlingen. Men kroppen har kolhydrater som räcker till runt 60-90 minuter om man kör ganska hårt. Är man vältränad kan man lagra mer. Om jag backar bandet några år när jag inte var lika tränad som idag gick jag lite bananas med kolhydratsladdning, tryckte MASSOR av kolhydrater, 500-700 gram,  under typ 3 dagar. Inför Lidingöloppet blev det typ 300gr smågodis på fredagskvällen (för det är ju gott!) och ett lass pasta med kyckling. På morgonen siktar jag in mig på ett lass havregrynsgröt runt 3 timmar innan start. Nu vakna jag lite tidigare så jag åt lite tidigare lite yoghurt med proteinpulver.. remember... proteinet.. :) Innan jag åkte hemifrån vid 10 åt jag en smörgås också. Jag tror detta kanske var lite i överkant för den tid jag är ute men nu fick det bli så. Dricker en del vatten också.. men inga kopiösa mängder.. men lite smådricka hela tiden..


Under tävling kan du sikta på att få i dig runt 70-80gr kolhydrater i timmen. Mer än så kan kroppen inte ta till sig. Så det är bara att räkna vad du äter. Nu har jag slarvat lite på sistonde men jag brukar sikta på att äta en gelpåse var 30:e minut samt att jag har sportdryck som även innehåller kolhydrater.


Innan start, här finns det lite bra prestandatips.. Koffein har en dokumenterad prestationshöjande effekt. Jag drar en mixade gel och koffein. Rekommendation är på runt 3-6 mg / kg kroppsvikt som ett maxintag (under en dag tror jag). Koffeinet kommer ut i kroppen efter 10-15 minuter och når sin maxeffekt på runt 45-70 min (eller någonstans där). Jag kör koffein innan start och med kanske någon timme kvar av tävlingen, inte hela tiden. Koffinet gör att den upplevda ansträngningen minskas något, och det passar ju bra när man skall köra "all in" under 15-30 minuter direkt på start :)

ok, hur summerar man det här på ett enkelt sett?

Har du en kadensmätare? Ligger du under 85-90 bör du verkligen fundera på att få upp det något. Ligger du på runt 90-95 är det helt OK, men du kan nog medvetet träna upp det snittet 2-5 rpm under ett år.

Toklassa inte kolhydrater under flera dagar som jag gjorde för ett par år sedan, ladda lite extra dagen innan. Det finns lite tips om hur man kan göra detta så effektivt som möjligt men det blir ett annat inlägg.

Jag kan rekommendera att du testar någon  "app" som räknar vad du äter, protein, kolhydrater och fet, bara för att du skall få en känsla för om du verkligen får i dig tillräckligt av det du faktiskt behöver!

Tryck en koffeingel typ kvarten innan start.. Varför inte tidigare tänker du? Maxeffekten kommer ju senare.. Det är kopplat till hur kroppen reagerar med kolhydraterna om man drar dem för tidigt, men det finns andra som beskriver det bättre än mig :)


Slutligen.. Du siktar på att trycka en hamburgare när du går i mål! Snacka om "morot!"

Hur gick det för egen del då? Det gick lite snabbare än förra året, strava bjöd på ett par PR. Första halvtimmen var riktigt tuff... I starten i utförsbacken höll det på att smälla i klungan men som tur var lyckades de inblandade styra upp det innan någon ramlade. Efter att jag slog av passerade en del som jag sakta men säkert körde in senare under loppet.

Just nu är jag väl lite mer "diesel" än "bensin", så jag maler på en hel del, efter 40-50km i backarna blev det utslagsgivande att kunna trycka lite extra kraft och sakta men säkert tappade vi pärlor från pärlbandet från alla som låg i ett långt led bakom oss längst fram.

Tycker första 1/3 hade bra fart, 2/3 gick farten ner något, sedan ökade vi lite igen, sista kilometrarna brände jag ur det sista för att komma snabbare till burgarna.. Ut på spurten drog jag åter igen igång för sent och förlorade med någon hjullängd spurten, på totalen gjorde det inte mycket, det är bara ens ego som får en knuff i fel riktning :)


Hur gick det för teamet då? Jo då, Emmy vann! skitkul, Sebastian som gjorde tävlingspremiär på MTB kom på 18:e plats, riktigt stark insats!

Nu tar vi nya tag, inte omöjligt det blir ett par tävlingar nu i veckan som kommer.

Vi syns där ute någonstans! :)