söndag 20 maj 2018

Pearl Izumi MTB - Om jag visste det när jag startade!!!


Pearl Izumi har jag sett fram emot, det är inte så många lopp som går nära Stockholm, ganska varierad tävlingsbana, första gången på ett par år som vädret lovade sol och typ 17-18+ C vid start tillskillnad mot tidigare år när man stått i smådugg och kyla.

Jag förbereder mig som bäst inför Polen-resan och det fyra dagars MTB etapplopp, MTB Trophy, som går av stapeln om drygt 1 1/2 vecka. Så jag tränar på och igår "värmde" jag upp med 100km landsväg, skall man mala på i fyra dagar, 60-70km + 2500-3000 h.m. / dag är det inte så mycket att fundera på. Trampa och se glad ut.

Årets däckval har hittills varit Renegade och även idag, så här i efterhand skulle jag nog kunna tänka mig Fast Track fram, alternativt skulle jag kanske gå ner lite i lufttryck.

Var hemma hos Daniel K och Linda S igår på inflyttningsfest, perfekt uppladdning, det skiljde +2.5kg från igår e.m. till imorse, var inte jättesugen på frukost men åt pliktskyldigt havregrynsgröt. Nu gäller det att sköta intaget inför Polen, kan inte åka dit som heffaklumpen :)

Jamen tävlingen då? Ja, den blev kort för egen del. Är det något som är ett problem i detta lopp som i en del andra blir det ganska trångt i början och i MTB-tävlingens anda går många in 150% första 5 minuterna (själv inräknad), på gott och ont brukar jag ändå ta det lite piano precis i början av loppen för att undvika tråkigheter.

Emmy knep 2:a platsen i damklassen! Sebbe var bäst av
TCM-åkarna på herrsidan!

Tyvärr hände en olycka precis framför mig med två som krokar ihop med sina styren, en av åkarna faller olyckligt och slår sig. Eftersom jag var precis bakom är det bara att hjälpa till i den mån man kan. Efter några minuter kunde jag ta mig vidare och jag hade ungefär hela startfältet framför mig.

Det blev dryga 2 timmars bra träningspass, fastnade lite i single tracks bakom de framför mig, inget att stressa upp sig för efter några mil fanns det inte några i sikte att åka ikapp så fick försöka hålla farten upp så gott jag kunde själv.

Som träning blev det lite av att ligga på tröskeln, sedan när man gick om en del grupper och någon ville åka med blev det en 30-60s intervall för att sedan fortsätta i ensamheten..

Är det någon man kan lyfta fram i denna tävling är det verkligen publiken! Banan är publikvänlig, det finns flera ställen med mycket publik som hejar på, har varit alla år oavsett väder, kul för oss åkare!


Väl i mål bjöds det ju för en gångs skull på ett riktigt trevligt "smörgåsbord" av godis :) Bullar, SMÅGODIS, kokt korv (om man nu inte ville ha pastasallad). F*n, hade jag vetat om att det låg smågodis och väntade på mig vid mållinjen hade jag nog kört någon minut snabbare!

Nästa Söndag blir det Falun och Långa Lugnet, den har jag bara kört en gång. Den starten är lite "tryggare", den går mer eller mindre rakt upp i en skidbacke sedan förra året, tjohej, då får man gå in 150%, går ändå inte direkt snabbt, precis som med Lida Loop... Pang, inte många sekunder att värma upp på :)





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar