söndag 27 augusti 2017

Ceres Challenge - 55 km längs Sörmnlandesleden


Dags att åter igen besöka Sörmlands skogar genom ett deltagande i Ceres Challenge, ett MTB-lopp på ca 55km, från Stavsjö till Katrineholm.
Med tanke på allt ylande från MTB-cyklister som har åsikter om långlopp som är för otekniska och jag vet inte vad är det förvånande att inte fler hittar ut ur stugorna för att delta Ceres Challenge som ändå måste klassas som en ganska teknisk MTB-tävling.

Tävlingen körs i lag och jag teamade ihop med Ronnie "Rompa" Jansson och vår MTBO-världsmästare i H45, Jonnie Engel. En som är snabb på stigarna, en som leder oss rätt när vi var på fel väg, och jag då... 

Varje lag startar med en minuts mellanrum, desto bättre tid man haft föregående år, desto senare startar man. Dvs, Förra årets team som vann med bl.a. Calle Friberg rullar ut sist.

Jonnie väntar vid busshållplatsen :)

Morgonen började perfekt när låg i sängen och chattade med Ronnie och Jonnie runt 5.10 väntandes på att larmet skulle gå 5.20.. Well, nur var det så att larmet skulle gå 4.20 och Jonnie stod nere vid busshållplatsen och väntade på att jag skulle plocka upp honom. Well, trots att jag var sen i startblocken var vi framme i god tid :)

5+ mil på Sörmlandsleden i ganska mycket bök och stök, tänk er större delar av loppet på Hellas Grön/blåa led. Det gjorde att jag valde Skogstraktorn, Stumpjumpern, med lite grövre däck för att minimera risk för punktering. Roger E som körde i ett annat team med Jens och Taleryd berättade om den punkafest som varit lite längre bak... 







Körde med Camelbak för första gången på länge för att mer obehindrat kunna dricka när jag ville eftersom det var så pass mycket cykling på tekniska stigar som krävde båda händerna på styret.

Första 15 km skulle vara lite knepigare, vi tyckte väl inte det var så svårt som det beskrevs på förmötet men det är såklart kopplat till hur duktig man är som stigcyklist. Sett över hela banan var det några ställen man fick lägga cykeln på axeln och klättra, annars var det bara att trampa och se glad ut. 

Det fanns en "mördarbacke" som var brant med lite grus/sand och sten med några kilometer kvar till mål. Vid backen, precis som vid många andra ställen tidigare på banan, var det publik som hejade på och skapade en stämning för att ge den där extra energin man ibland kan behöva :)



Vinnarna i år igen blev Calle Fribergs gäng på strax över 3 timmar med drygt 30s marginal till 2:an. Vårt team gick i mål som 7:a strax över 3 1/2 timme och hade 4 sekunders marginal till 8:an :)   

Det blev en kanondag med bra väder, trevligt sällskap och hyffsat flyt i cyklingen. För egen del märks det att man inte cyklat så mycket i Hellas osv det senaste året, tekniken är inte riktigt där den borde vara.


Sååååååå... Vill man tävla på en mer teknisk bana som är ganska långt i från vad någon av långloppscupens tävlingar har att erbjuda är detta ett bra tillfälle. Orkar man inte cykla 55km stig finns det ett kortare alternativ! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar