onsdag 9 november 2016

Hong Kong - Dag 4 - Tillbaks i TMS





Idag kopplade Stewart ihop mig med Nick. Nick skulle ut med Gary, Joep och ytterligare en liten vässla jag inte minns namnet på.




Planen var en episk tur runt en sträcka inte många kör. Pga asfaltsarbete får vi inte köra upp till startplatsen och grabbarna var inte skitsugna på att cykla den långa branta vägen uppför som var kvar.. Vi sikta in oss på lite av de sträckorna jag körde i måndags, lite jag cyklade i Mars samt några nya flowiga utförsåkningar jag inte kört tidigare.

Självklart innan start pratas det om samma saker som hemma, däcktryck, dämpare och Gud vet vad :)




Jag tyckte jag testade en riktigt sjuk downhill-sektion i Måndags, brant som fan, men det fanns tydligen värre prylar som vi skulle testa. För en kille som håller till i Hellas och TTT mest cyklandes XC blir det verkligen att sätta alla bike handling skills på prov. Helvete vad det lutar utför! Det var det brantaste jag varit med om hittills, kan inte jämföra med de svenska DH-förutsättningarna, men det är i alla fall inget jag är van vid :) antingen var det utför eller en smal stig längs med sluttningen med en jävla offset.





Grabbarna här har i alla fall inga problem att cykla utför, den saken är säker! Alla jag cyklat med den här veckan har i jämförelse med mig varit duktiga utförsåkare :) Nu är det ju känt sedan gammalt att jag tycker jag suger utför, riktigt så kass är jag kanske inte, men jag vågar inte stå på utför på samma sätt som de gör...







Här ovan har man byggt om vägen runt ett vattenfall, vid skyltarna mitt på bilden kom man från höger efter att ha klättrat på en väldigt smal avsats... det ramlade ner en kille och slog sig så illa att han avled förut, så nu "äntligen" har de stängt den vägen och ordnat en ny väg... jag har nu testat båda, den här nya kändes bekvämare :)




















Grymt trevligt gäng!

Onsdagen blir ett besök ut på Lamma Island i all enkelhet... torsdagen skall jag träffa några på Lantau Island och på Fredag skall jag avsluta med en långkörare med en kille som heter Sonny, även det på Lantau Island... går allt i lås får det bli denna resas episka tur!

tisdag 8 november 2016

Hong Kong - Dag 3 - Lantau / CMW







Måndagen var riktigt varm ute på Lantau, den ö som även flygplatsen ligger på. Här finns bl.a den kända Buddha-statyn som står uppe på ett berg. Ja, man kan cykla dit.

På Lantau finns krävs det speciellt tillstånd på större delar av ön att köra bil och det är inte lila många som tar sig hit för att cykla jämfört med TMS. Att cykla MTB på Lantau kräver lite mer uthållighet, mycket kuperat och på vissa ställen ganska tekniskt krävande...







Det är nästan lättast att ta båten från Central ut till Mui Wo som går från Pier 6, då har man nära (30-60 min beroende på tempo) ut till CMW-loopen. Man kan däremot bara ta med cykeln på speciella tider då man får ha frakt på fartyget... Enkel resa kostar 33 HKD.

Jag sikta in mig på båten som gick 10.30, ganska lagom för att inte alltid behöva gå upp med tuppen :)

Idag bjöds det på tryckande värme, närmare 30 grader...

Jag har cyklat sträckan några ggr tidigare i år så jag vet på ett ungefär vad som väntar.

När det blir tekniskt påminner det något om Hellas blå spår. Det finns ett par partier här som är knivigare, ganska brant utför bland stenar och stentrappor.

Jag tar inga chanser så kliver snällt av...

Det finna ett, tycker jag, sjukt brant dropp på lite över en meter, på vänstersidan är det bara brant nedåt och så har man lite tekniskt framför om man kommer med fart så man måste veta var man skall ta vägen. Fick senare berättar för mig att det var ganska "enkelt" (well, allt är relativt :) ). Självklart har det hänt att några har ramlat ner när de försökt, set går knappt att komma upp igen. De hade tydligen gjort ett "mänskligt" rep med typ 3 pers som hände i varandra för att få upp en kille... och någon annan hade ramlat och brutit benet på förra ställen, honom fick de hämta med helikopter. Hmmm, det skall vara kul att cykla? :)








Halvvägs runt på CMW finns en schysst platå att spana in utsikten ifrån. Kände att det var läge att ta lite semester så tog en halvtimme på Klippan för att bara ta det lugnt....

På sluter av varvet finns en riktigt nice utförslöpa med bra flyt... bara att gasa och styra! :)







På vägen hem stötte jag även denna gången på en av de numera "vilda" vattenbufflarna som går omkring på ön.

Värmen och dagens tempo tärde ganska hårt och energidepåern var ganska låga på slutet. För en gångs skull såg jag fram emot en McD burgare som väntade nere vid hamnområdet!









Kolla! Där uppe bor jag! Jag har tyvärr inte någon superutsikt över vattnet, men jag ser vattnet :)








Testade en annan Dim Sum restaurang idag. Damage cost strax över 100 UKD (lite mer än 100 spänn).






Imorgon, tisdag, har Stewart fixat en ride med Nick och några andra. Blir bra det! :)

måndag 7 november 2016

Hong Kong - Dag 2 - TMS / Ho Poi




En kille jag träffade i våras, Stewart, hjälper mig lite att träffa folk som cyklar. Den här dagen har han kopplat ihop mig med Mark och Jon, två engelsmän som via jobbet flyttat till HK.

Stewart har sagt till mig att vara utvilad, Mark har bra tempo, utför som uppför, och har en del KOM och top 10 placeringar på Strava... för att sätta bilden lite och själv vara mentalt förberedd :)

Vi tog en GoGoVan upp till en vanlig MTB-utgångspunkt i New Territories, här samlas många som åker DH amen även en del AM/Trail-åkare som vi dagen är.




Detta område tycker många HK-mtbcyklister är det bästa området i HK. Det finns otaliga stigar som passar all tycke och smak.

Jag har aldrig varit upp i Järvsö eller liknande, kan inte jämföra.. men det är svårt att förklara känslan av att cykla utför längs med bergen i Hong Kong. På vissa ställen vill man helt enkelt inte chansa för det gör så ont om man skulle ramla åt fel håll... :)

Well, det tog inte många sekunder från det att vi rullade ut för första utförsåkningen innan jag kom på att jag hade dämparen felinställd och bara skulle justera den lite snabbt.. tji fick jag och körde av, dock väldigt odramatiskt. Har det på film.....




I området får man bara cykla på uppmärkta stigar men det finns otaliga "olovliga" stigar. Olovligt? Japp, blir du stoppad av parkskötarna blir det böter på 300 HKD... Det har de flesta MTB-cyklister jag träffat i HK fått. Det jobbiga är inte boten i sig, utan att du blir kallad till domstolen långt senare, erkänner att du cyklade på en stig och får boten då. Mark skall till domstolen nu på Onsdag för en tur han gjorde innan sommaren.

Mark har nyligen fått en ny stig utför visad som han tycker är bland de bästa... well, gillar man lutningar på 20 grader eller mer så.. han försvann i alla fall snabbt, farten är din bästa vän... vet inte, kändes inte som det för egen del just nu :) Mina bromsar fick jobba...

Har sett hemma att minusgraderna lagt sig över Sthlm men här är det 25-30 grader varmt. Pulsen var högre än vanligt för att kyla kroppen och man svettades kopiösa mängder!






Mark lyckades med att för dagen få två punkteringar, vilket passade bra så att man själv kunde få tid att kolla utsikten och vila lite :)

Efter ett par timmar var vi klara för dagen, blev en ordentlig genomkörare. För att ta sig lite mellan stigarna får man ibland ta sig upp via gamla stentrappor, så det blir ett ordentligt helkroppspass att bära cykeln osv..

För egen del blev det några topp 10 placeringar på Strava, inget utför, bara uppför :) Det var nog en anledning ytterligare att jag svettades så mycket :)


På tunnelbanan hem märkte jag efter ett tag att det stänkte på smalbenet, kollar ner och ser en sjö av svett som droppar från byxbenet.. såg f*n ut som att man pissat på sig...




Man lever inte så stort här i HK, men denna gång bor jag i en relativt "stor" lägenhet.. tyvärr hade jag ingen "hundtvätt" vid mitt hus som Mark, så cykeln får åka in i duschen..






Rundade av dagen med att äta på ett DimSum-ställe... runt 100 spänn kändes bra mycket mer prisvärt än den burgare och några chickenwings jag åt för 350 spänn kvällen innan...

Location:薄扶林道,Hongkong,Hongkong

lördag 5 november 2016

Back to Basics - Hong Kong Dag #1




Tillbaka i Hong Kong som en del i min tänkta kick off inför cykelsäsongen 2017.

Har redan kört 2 veckors basträning hemma samt besök på gymmet.

Flyget till Hong Kong tar ca 10 timmar och man gör bäst i att försöka sova lite på vägen hit.

Efter mycket bök och stök kom jag fram till lägenheten jag hyr, som med lite tur är en "större" trea... dvs, två sovrum i garderobsstorlek och ett vardagsrum som ett mindre sovrum i Svedala... men det räcker för att sprida ut allt man har med sig :)




För att åka med cykeln på tunnelbana i Hong Kong får man ta av framhjulet. Då är det OK. Sedan skall man stå längst fram eller längst bak där det alltid är minst folk. Funkar smidigt...

Jag var sugen att åka tillbaka till vad som kallas "Dragons Back", det var RN lagom lång sträcka jag körde i våras såhär efter ett långt flyg och dåligt med sömn :)

Hong Kong är har massor av branta vägar och självklart börjar man med det för att komma till starten av dragons back. 8-9 minuters pustande i 8-9% lutning med en MTB och traktordäck, en försmak av veckan.


När jag väl kommer till början av MTB-spåret och vandringsleden myllrar det av.... turister... man kan cykla som en loop runt så efter att till slut blivit av med nästan alla vandrade kunde jag få lite skön cykling på en led lite nedanför DB.


Det är svårt att klaga på vyerna...

Det blev många "wow" och pekandes när man balanserar fram längs vandrarna, tummarna upp och säkert någon kines som svor åt en :)





Jag snackade lite med en trail-löpare som skulle försöka springa längs med leden på bilden, han gav upp och kom tillbaka efter några minuter så jag vände också...




Väl där uppe var det många turister som ville inspektera min cykel, fick fotas med några kineser(?) och prata med någon nyfiken... de hade svårt att förstå att man kunde cykla här uppe... så svårt är det inte, i alla fall inte om de inte vore där :) men att cykla över stenar och skit i gångfart... det är en utmaning när så behövdes.





Så, det blev lite av en besvikelse, tydligen var det en "sval" dag, 25 grader, så många passar på att vandra där då... en lördag/helgdag... smart Max :)


Testade en burgare till middag, den var lite som burgaren jag åt tidigare i veckan i Stockholm, lite intetsägande.. inte värd 200 spänn...

Imorgon skall jag träffa upp en kille som heter Mark, han är en av Hong Kongs fartfantomer och har en hel del KOM och top 10 placeringar i Strava. Som "tur" är skall vi nog köra lite mer Enduro , så jag slipper blodsmaken i munnen men lär ändå komma lite efter utför eftersom jag vill komma ner hel :)


Location:干諾道西,Hongkong,Hongkong

söndag 16 oktober 2016

RR - MTB Adventure 2016 - Kampen mot Krampen


Även i år får MTB Adventure strax utanför Södertälje avsluta tävlingssäsongen på MTB. Det har knappt regnat de senaste veckorna så det var verkligen torrt på banan. Lite varmare än förra året, det var säkert 7-8 grader den här gången :)

Efter Stockholm Velothon i mitten av September har jag gått in i viloläge. Tränat mest på att hitta bekväma liggställningar i soffan, testat olika godissorter växlat med lite latjocykling på helgerna. 

Jag bestämde mig på lördagsmorgonen när jag vaknade att jag skulle köra, det berodde helt enkelt på när jag vaknade. 

Träffade Ronnie, Jens och lite annat löst folk på plats. Det skulle gå fort idag var uppfattningen, torrt och fint ute på banan, Calle Friberg längst fram på startlinjen. Jag kånkade fram cykeln mer eller mindre till startlinjen och väntade på starten. Tänkte att jag placerar mig långt fram i början och se hur grupperna fördelar sig en bit in efter starten. 

Konstaterade att pulsen inte visades på min Garmin efter att jag fipplat med min nya Virb kamera. Kanon, första gången på flera år jag kör utan koll på pulsen i tävling, har väl börjat lära mig kroppen vid det här laget men lite koll känns alltid tryggt, men inte idag.

Pang, starten, lyckas inte riktigt klicka i pedalerna, dags att fixa till skorna och allt runt omkring dem. Det går ganska bra ändå och jag avancerar upp under de första minuterna för att ligga i första tätklungans släptåg. 

Efter dryga kvarten känner jag att det är läge att släpa förstaklungan med Friberg och alla andra raketer i en uppförsbacke. Jag kommer bli helt toast om jag fortsätter såhär otränad att jaga de där boysen.

Hamnar i andraklungan och det känns lite lite lite mer behagligt resten av första varvet. Tempot är snäppet lägre men det känns som att det för dagen går något för fort där men jag biter mig fast. Inne på drygt halva andra varvet (hälften av loppet) börjar jag få krampkänningar, yey! Första gången i år som det är ett problem så här "tidigt" in i loppet. 

Hänger på med Ronnie, Jonny och ett par boys från SCKs elitlag som fladdrat av förstagruppen. Ronnie försvann tidigare i någon backe och jag kände att det bara var att ge upp Jonny och klubbkollegan.. 

Jag gick in på sista varvet själv och gick på ångorna i bränsletanken samtidigt som krampen spelade på de flesta olika musklerna i höger och vänsterbenet. 

Nu ville jag bara köra klart den här sk*ten så jag kunde äta lassagnen som bjöds i mål. Fram tills dess var det en inre kamp att trampa på, hålla både krampen och Ronnie borta. 

Ronnie kommer på släptåg bakom en stark rackare, vi blir en liten grupp på tre stycken som skall dra oss själva in i mål. Krampen gör sig ständigt påmind men jag håller masken så gott jag kan. Tror vi alla led ungefär lika mycket... 

Det var inte med något supertempo vi närmade oss de sista små backarna innan man kommer ner till målområdet, jag försökte så gott jag kunde att lite "snyggt" stänga lite vägar och spara på de krafterna som fanns. 

På sista utförslöpan går killen jag inte vet vem det var iväg lite på innersidan i utförsbacken som leder ner till en skarp vänstersväng. Ronnie kommer på utsidan som en skållad råtta och trampar för allt vad han är värd, jag har inte mycket att ge men förstår att Ronnie och den andre tror att målet är 200m tidigare än vad det egentligen är. 


Ronnie lyckas passera vad de tror är mållinjen först innan det går upp för dem att målet är längre fram.. Det gav mig chansen att ta mig tillbaka in i kampen, trampa trampa.. trampa trampa.. hallå... vänsterbenet? Det lyder inte.. Det är ju 20 meter till mål.. Trampa då! Vänsterbenet är som linan på en spänd pilbåge, står bara rakt ner, det funkar helt enkelt inte. Jag vet inte hur jag kommer i mål, jag tror jag rullar i mål med hjälp av den fart jag hade, för trampa gick inte, ingenting hände, båda benen var nu ur funktion och jag fallet i sidled när jag rullat över mållinjen och blir liggandes i 5 minuter orörlig.

Jag lyckades i alla fall rulla runt äventyret snabbare i år än förra året, om jag kört lite underhåll av min träning de senaste veckorna och mentalt och fysiskt laddat lite dagarna innan lördagen hade jag säkert haft soppa kvar på sista varvet och inte krampat ihop så som jag nu gjorde. 

Men varje erfarenhet är trots allt något som gör en något bättre (vi kan väl inbilla oss det) framöver. 

Ronnie var i alla fall glad, han sa innan start att han skulle hålla mitt hjul mer eller mindre hela loppet och ta mig på upploppet, vilket han mer eller mindre levererade på :) 



Själv tror jag nog det är dags att sparka igång försäsongsträningen vilket blir basträning på cykeln tillsammans med styrketräning.




tisdag 27 september 2016

Epic Sweden - Stage 3 (test run)


Tredje och sista dagen bjöd på en sträcka mellan Malmköping och Katrineholm på runt 70km. Efter gårdagens tur som tog knäcken på en del p.g.a. olika skäl var det lite osäkert vad som väntade en bit in på denna sträcka.




Andeas som bor utanför Malmköping hade i alla fall koll på inledande bitarna och såg till att vi hade en ganska trevlig start på dagen. Men vad som sedan skulle vänta visste vi inte, skulle det vara som vissa av etapperna under gårdagen? Oavsett vad skulle vi fram till Elgiganten i Katrineholm.

Nu visade det sig att dagens olika etapper var relativt "snälla". Större delen av allt vi cyklade var cykelbart, det var mest min bristande teknik som gjorde att jag inte kom upp eller ner överallt, för beviserligen gick det när jag hade Andreas framför mig.

Niklas Emergård cyklar uppe på toppen av skidbacken
i Malmköping

Vi stack iväg vid 8:a på morgonen, uppvärmningen blev att cykla upp på sidan av skidbacken i Malmköping så det var som vilken MTB-tävling som helst, pang på från första tramptaget :) Fast nu var det ju inget rasande tempo så det var tacksamt för oss alla:)

Upp upp upp.. 
Första milen var på relativt lätt-trampade stigar, lite rötter, fartfyllda utfårsåkningar med höstlöven fladrandes runt benen. Terrängen ganska kuperad så det var en del kortare stigningar, men ni som cyklat med mig kan säkert mitt mantra... "Efter uppför... kommer utför"... så det är bara att trampa upp och se glad ut!


Andreas och Jojje lägger upp planen för
andra ettappen..

Vi kapar några kilometer från skogsstigen på inrådan från Andreas som kan området då det skall vara en väldigt dålig cykelsträcka. Vi tar några kilometer grusväg förbi för att sedan komma ut på leden igen. Vi bjuds på säkert milen av cykling på härliga stigar, stenhällscykling, urskog, dagens tur var verkligen det motsatta från dagen innan.



För egen del kände jag mig relativt fräsch i benen även idag, Niklas var lite sprattig i benen efter att ha klivit av dagen innan och sparat energi sista dagen.. Jag kunde inte låta bli att kolla hur mycket pang han hade i benen, kunde konstatera att jag var fräschare för dagen :)

Det är något mentalt stressande att ha någon flåsandes i nacken, sedan får man fundera på hur man väljer att hantera det. Ibland kan man bli stressad och försöker cykla över sin förmåga, man kanske cyklar så fort att man ligger på rött alldeles för länge eller så tänker man att så länge de snabbare är bakom en blir man inte lämnad ensam :) Jag försöker gå på det sistnämnda.. Hade jag Andreas bakom mig visste jag att jag aldrig skulle bli själv i skogen :)

Jojje hade inte mycket pang kvar i benen
under Söndagen men var en av tre
som körde klart alla etapper!

Men att cykla så många timmar i skogen sätter naturligtvis sina spår, jag litade inte riktigt på mig själv vid vissa hinder så det kändes bättre att kliva av än att chansa.... Att tappa 15s kontra att ramla och slå sig eller pajja cykeln för att bryta när man ändå skall cykla 5-6 timmar.. Mjää..

Som vanligt hade vi vår servicebil ute på olika platser och idag blev det att skrapa ihop alla rester. Grymt skönt att veta att man med 2-3 mils mellanrum kunde få cykeln fixad om det nu inte blivit totalhaveri...

Att cykla MTB innebär rivsår och att man
drar smalbenet i pedalerna minst en gång
under dagen :) 



Det kanske gick att cykla ner från ovanstående plats men vi gjorde bedömningen att det var säkrare att klättra ner med cykeln :) iPhone-kameran bjuder inte riktigt på en bra känsla för hur brant det var :)


Tydligen en gammal kyrka :) Ingen dålig
sten som låg ute i skogen...

Ett par kilometer av liknande stigar går ju inte att klaga
över... eller? 

Man tager vad man haver... Efter målgången
drog jag 2 cheeseburgare från BK.. Det fick
duga i brist på annat :) 

Man kan cykla.. eller gå... välj själv :)


Bilden är inte suddig, du behöver glasögon..


Tredje och sista dagen var för egen del den "trevligaste" dagen... Allt i princip cykelbart, vädret var perfa, krafterna fanns där, den stora majoriteten av stigar var grymma, det fanns det mesta som kan sätta alla MTB-cyklister på prov, speciellt med 19-20 mil i benen från två dagar innan. 

Att jag valde min Stumpjumper för dessa dagar var rätt beslut, Runt 20 timmar aktivt cyklande, 26-27 mil varav 23-24 mil på stigar i all möjlig terräng  sparade enormt mycket på kroppen att köra Stumpen med så mycket slag på dämparna... 

Jag valde även att inte köra med någon camelbak eller liknande vilket såklart också sparar på axlarna och ryggen.

Vad ville jag få ut av detta äventyr? Jag ville testa att cykla MTB många många timmar om dagen i lite tuffare terräng under ett par dagar, det är en bra test för vad som väntar vid något ettapplopp utomlands som jag är sugen på att köra framöver. 

Det var ett kul gäng att träffa, tråkigt att min vapendragare som drog in mig i detta, Lars, klev av under andra dagen och åkte hem. Cyklade en hel del med Andreas som är en tekniskt grym MTB-cyklist, vi segade oss tillsammans i mål samtidigt på Söndagen. Lärorikt att ligga bakom honom och titta på hur han övervann det mesta i vår väg, svårt att förklara hur, men har lärt mig några nya små knep jag skall tänka på...


Kul att Jojje fixade detta, boende, mat, service och bil, fanns inget att klaga på.. Inte mer än ens egna tekniska brister som cyklist i så fall :)

Efter målgången kan jag villigt erkänna att jag inte var speciellt sugen på att cykla MTB på ett tag igen. I alla fall inte på ett par dagar eller någon vecka :)